Ett hem i förändring.

Vi älskar väl alla våra hem men det jag älskar mest med vårt hem är alla fantastiska solnedgångar som vi kan njuta av direkt ifrån vårt sovrums- eller vardagsrumsfönster. Ni kan tro att det fotas en hel del :). På somrarna brukar jag och Benny sätta oss på en liten kulle precis intill gärdet och beskåda solnedgången inlindade i en filt med ett glas vin i handen. Åhhh...längtar verkligen till sommaren, eller åtminstone vårvärmen. I morgon går vi in i mars månad, jag hoppas verkligen att vi inte behöver stå ut ed minusgrader i en månad till.

Solnedgången som på bilden ovan speglade sig i vardagsrumsfönsret.

Möblerade om lite här om dagen. Vardagsrummet blev bra mycket öppnare och trevligare på något vis. När vi byggde huset hade vi problem med vart vi skulle göra av tvn. Vi ville behålla magasinkänslan och det gamla i huset och då är det inte så kul att ha en stor tv mitt i allt. Efter hand löste vi det med med att "stoppa in" tvn i ett gammalt skåp. Skåpet, som är ett loppisfynd, rymde även DVD´n och lite annat smått och gott som vi ville "gömma" undan.

Intill vardagsrumsdelen gjorde jag en liten skrivhörna, där prinsessan kan göra sina läxor eller vi vuxna skriva inköpslista eller något annat kul ;). Den röda boken på bordet är en gästbok som jag köpte på rean, tänkte att det kunde vara kul att ge våra gäster en möjlighet till att lämna några avtryck efter sig.

Vardagsrummet taget ur en annan vinkel. I hörnet längst in i rummet ser ni ytterligare ett loppisfynd, ett gammalt hörnskåp (vågar knappt säga att vi fick det för 30 kr, så jag viskar det ;)). Bjälkarna i taket är orginal, sedan 1900. Älskar dem!

Allrummet på övervåningen är ett sådant rum som jag ständigt håller på att möblera. Jag vet inte vad det är men jag har inte riktigt fått till en miljö som jag trivs med. La ned lite själ i att försöka skapa en varm känsla i rummet och tror att jag lyckades tillslut. Saken är nog att vi inte har vetat vad vi ska använda utrymmet till. Idag är det ett sällskapsrum med gamla leksaker och spel. Prinsessan har ett ganska litet rum så tanken är att det ska fungera som en förlängning av hennes rum men också som ett rum för familjen där vi kan umgås, spela, lyssna på toner ur den gamla radion eller som här på bilden, göra läxor :).

För att skapa lite charm i rummet formade jag en ljusslinga till ordet "leva"! Jag satt och lekte lite med vad jag skulle kunna skriva och orden liksom formad sig själv. Hade förstås kunna skrivit "Love" men jag gillade "leva" på något vis :). Jag kan erkänna att jag snodde idén ifrån det senaste numret av "Lantliv" där de tipsade om en blogg som heter "annaleenashem" på blogspot. I tidningen presenteras en bild i vilken annalena har skrivit "sol" (om jag minns rätt) med en liknande ljusslinga. Jag tejpade fast slingan så vi får se hur länge den sitter kvar.

Då våren verkar dröja köpte jag in lite tulpaner som jag placerade på övervåningen på ett gammalt hörnskåp som jag fyndade på en auktion i somras. Min fina trähund (säkert den äldsta leksaken i min samling) gjorde sig fint i sammanhanget :).  Nu är det bara sovrummet kvar som behöver en lite omtanke och styling.  När allt är städat och klart är det nog tid för att bjuda in lite gäster, kanske kan jag få ett gäng tjejer att komma på besök, fin besök ifrån Stockholm kanske?

Vargen ylar i nattens skog...eller?

Kan det verkligen vara en varg som smyger runt på vår gård?

Under en tid nu så har jag uppmärksammat några märkliga spår i snön. De är alldeles för stora för att vara tassavtryck efter mina katter och de tillhör nog inte heller en räv, har för mig att rävar inte har så stora tassar? Läste i tidningen igår att en varg fasktiskt har varit synlig i Nyköping vilket gör att min teori om att vi har haft besök av en varg inte är helt otrolig. Jag är absolut ingen expert men kanske har någon av er, mina kära läsare, bättre kunskap kring detta? Kan det vara vargspår? Om det var så att det fanns hundar i närheten så hade jag förstås inte tänkt så mycket på detta men det finns inte en hund på någon av gårdarna i närheten vilket gör att avtrycken i snön förbryllar mig.

Jag googlade på nätet och fick bl.a. fram denna bild som visar avtryck av varg. Inte helt olikt mina bilder (ovan och under denna bild), eller vad tycker ni?

Fler bilder som jag har tagit, denna bild är taget precis utanför vårt hus.

De här spåren ser lite annorlunda ut, vad kan det vara? Senast i går såg jag spår i snön som liknade vargspår. Blir lite orolig men samtidigt är det ju väldigt spännande om det nu skulle röra sig om en varg som smyger runt i skogen. Det är tyvärr becksvart ute på kvällarna så det är svårt att se något ifrån fönstren men tro mig, jag kikar ut var gång jag vaknar till på natten för att se om jag inte kan få skymt av det djur som lämnar så intressanta spår efter sig. Återkom gärna om ni kan reda ut detta åt mig.



"Berryll Bomber"

Vill presentera det nya tillskottet i familjen :), "Berryll Bomber" ifrån Åland. En folkvagn typ 1:a. En "gasser" vilket innebär, har jag tagit reda på, att den är stukad som en racebil ifrån 60-talet.

Bubblor eller folkvagnar generellt är ju verkligen vår stil av bil. Jag måste säga att förutom min lilla blå pärla är "Berryll Bomber" en favorit i samlingen, även om den för tillfället inte har mer än säte för en person. Benny håller dock på att sätta in ett passagerarsäte också så att vi kan glida runt i den tillsammans i sommar :).

Blommorna på fronten gör hela bilen, I like a lot!

Här ser ni dekoren i närbild.

Bakljusen, är de inte vackra så säg :).

På upptäcktsfärd i ett gammalt garage II.

Tänk så mycket häftiga saker det finns i ett garage! Kunde inte låta bli att ta fram kameran och fota lite. Nu kanske inte alla garage har så mycket gamla fina detaljer som detta men i denna fantastiska killes garage, där det endast finns en massa bilar tillverkade innan 60-talet, finns det hur mycket coolt som helst :). Kolla själva!

Läckert va!

På upptäcktsfärd i ett gammalt garage.

I det här garaget finns mycket häftigt att både fota och titta på...

En gammal Essex ifrån 30-talet.

Fronten på Essexen.

Till bilen finns orginaldäcken med tränav.

En gammal biltermometer.

I garaget finns många objekt att arbeta med ;).

Det är tur att garagets ägare har ordning i oordningen ;).

Bakrutan på Essexen.

Snyggt gammalt arkivskåp.

Mer bilder i kommande inlägg.



Och snön ligger vit på taken...

...och endast tomten är vaken, eller? Ja, åtminstone kan det kännas så. Kylan är ihärdig och våren verkar dröja. Det känns väldigt tungt till och från och jag funderar ofta på att fara ut till Skavsta och boka en resa till södra europa. Igår morse stod jag och väntade på bussen och snöflingorna var stora som aldrig förr och jag svor. Jag var så trött på snön och kunde inte ens se det vackra i det längre. Jag svor och kung vinter tog i ännu mer, så pass mycket faktiskt att jag inte såg när bussen kom men som tur var så såg chauffören mig och stannade. I morse snöade det inte men istället var det -22 grader, det är som man storknar. Dock var vädret underbart när jag kom hem ifrån jobbet idag. Solen sken och det var något varmare ute. Jag kommer sällan hem när det fortfarande är ljust så jag passade på att vara ute lite. Som en blomma vände jag mitt ansikte mot solen och jag vet inte om jag inbillade mig men det kändes som att solstrålarna faktiskt värmde min själ något. När jag gick bakom knuten la jag märke till att syrenbusken faktiskt börjat knoppa. Kanske är våren inte så långt borta trots allt?

En iskall morgon, allt är isande blått.

Bilar i idé.

Schh! väck inte den bubbla som sover ;).

Utsikt ifrån gästrummet hos Fröken Pralin.

Snön ligger vit på taken...

När jag kom hem väntade mina två små prinsar i fönstret :).

En snöfrifläck mitt i solen, klart de måste trängas om den ;).

Gandhi på promenad (ni ser honom straxt i höjd med trädets rot).

Innan jag gick in började solen sakta gå ner över gårdarna på ängen. Jag var tvungen att stanna upp och dra andan lite. Solnedgångar är rätt fantastiska, eller hur!

Glädjen och värmen ifrån promenaden la sig något när jag väl gick in i huset och såg att termometern (för värmen inne) stod på 14 grader! Snabbt togs jag tillbaka till verkligheten och jag fick ta tag i hämtning av ved, eldning etc. Det positiva är att februari snart är slut och mars månad gör sitt inträde, kylan måste ju sjunka i samband med att vi går in i månad tre, åtminstone inbillar jag mig det :).

Detta måste vara årets tankeställare.

Så var det då äntligen dags för Fancy Lane och mig att få gå och titta på Mia Skäringers enmansshow. Vi skulle ha sett den redan i höstas men då ställdes föreställningen tyvärr in på grund av att Mia "gick in i väggen". Efter att ha sett hennes show så har jag full förståelse för att hon inte orkade utan tillslut kraschade, även om hennes föreställning kanske just inte hade med saken att göra. Mia är fantastisk i sin enmansshow. Hon är rolig, ärlig och väldigt väldigt modig. Jag gillade Mia innan, kanske mer som komiker för det var så jag kände till henne, men nu älskar jag henne för att hon vågar berätta och vågar ta upp sådant som annars är så tabu och framförallt för att hon är överkänslig, precis som jag (eller så är alla andra underkänsliga ;)).

Mia förvånar mig när hon hämtar micken och tar ton. Hennes stämma är vacker och de låtar hon sjunger går rakt in i hjärtat. Kanske påverkas jag av stämningen hon skapat innan sången, efter exempelvis den scen då hon berättar om hur hon blir våldtagen och istället för att skrika NEJ hjälper killen att komma i takt. Innan hon sjunger säger hon: "jag var så jävla glad att någon ville ha mig". Publiken skrattar  i denna scen, jag med, men plötsligt skäms jag för jag känner att hur komiskt hon än försöker att illustrera händelsen så är det så jävla hemskt. När hon börjar sjunga känner jag inte för att skratta längre. Komiken går över i tragedi och jag vill istället bara öppna hjärtat och gråta. Gråta för att verkligheten faktiskt är så ful, att unga tjejer är så jävla glada för att någon vill ha dem att de glömmer bort vilka de är och att de har ett värde. Mia sjunger och jag vet att samtliga inne på Cirkus sitter och tänker och känner för henne, "det lilla glada barnet" på scen.

Mia lämnar ut sig själv under föreställningen som ung kvinna, som dotter och som mamma. Hon avslutar sin föreställning med att sjunga: "jag är apan som liknar dig". Det tycker jag var helt fantastiskt och genialiskt, för vi i publiken kunde till en början sitta där och på något vis roas, tycka synd om och känna lättnad över att det hon berättade inte gällde oss (även om vi alla kände igen oss). Men när hon sjunger "jag är apan som liknar dig" så kastas allt hon har förmedlat plötsligt ut över oss. Jag upplevde det som att hon ville förmedla att hon inte var så mycket annorlunda oss andra och att hon visste det. Vi kunde skratta åt hennes scener men plötsligt insåg jag att vi också skrattade åt oss själva. Hon var som en spegel i vilken vi alla speglade oss, hon var verkligen apan som liknade oss andra.

En sista mening i detta inlägg: "Det är du som väljer, så var noga med ditt val, det är ändå du som väljer vem du är"!

Tillägnar följande video alla ensamstående mammor och pappor:

Och så blev jag med lugg igen :).

I somras bestämde jag mig för att klippa lugg. Det var lite ovant men  jag gillade det. Men så det växer, håret. Ganska snart orkade jag inte hålla efter och bestämde mig för att låta luggen växa ut igen. Min tanke var att den skulle bli så pass lång att jag kunde göra några snygga lockar iställlet, liknande sådana som jag lärde mig göra hos Miss Madelin. Men vintern har varit lång och jag kände mig tråkig så under ett besök hos bästisten fick jag ett infall att låta luggen göra "comeback". Jag tog fram saxen och snart var det försent att ångra sig.

Ett litet fotomontage sammansatt av Fancy Lane som fotade medan jag klippte :).

När luggen var ordnad, det gick faktiskt smidigare än jag trott att klippa till den, var det bara lite läppstift som fattades och sen var Fröken Pralin fit for fight igen :). Kan avslöja att förberedelserna var inför Mia Skäringers show: "Dygnkåt och hur helig som helst" som jag och Fancy skulle få njuta av denna helt vanliga vintersöndag (mer om det i kommande inlägg)!

Romantik helt i Fröken Pralins stil ;).

Fredag! Nyss hemkommen ifrån jobbet. Vi var och handlade innan. Skönt att få komma hem efter en hektisk dag på jobbet. I morgon är det jobb igen och sen bär det av till Stockholm, till Fancy Lane, inför ett besök på Cirkus och Mia Skäringers show. Känner mig trött och har värk i magen, eller rättare sagt i ena sidan av magen. Jag drar av med dammsugaren i rummet och fixar med lite annat. Benny frågar plötsligt om jag inte ska börja med maten och därmed gå in i köket. Jag tycker först att det var en konstig kommentar men väljer att inte analysera den för mycket. Sätter mig vid datorn en stund men sen börjar det kurra i magen även på mig så jag går bort till köket för att gå in i skafferiet och ta fram lite ingredienser till den planerade maten. Det är då jag förstår varför Benny ville att jag skulle gå till köket. På det smidda handtaget in till skafferiet satt en liten bit av kylskåpspoesi...

..."Älskar dig", stod det på den. Mitt hjärta blev varmt och jag tittade bort mot honom. Han stod en bit bort och såg finurlig ut :). Han sa: "det finns fler". Plötsligt pirrade det i magen och det kändes som att jag var på skattjakt.

Nästa poesimagnet satt på kylskåpet, intill inköpslistan, "Du och jag för alltid"!

På fläkten, ovanför spisen satt "Du är det bästa jag vet"...

...och på ljuskronan ovanför arbetsbänken i mitten av köket, vilket var ett klurigt ställe :), stod det: "Du + jag= sant". Jag blev otroligt glad över denna kärleksförklaring. Det var precis en sådan förklaring som Fröken Pralin uppskattar allra mest, enkel men otroligt talande :). Bennys romantiska gest gjorde att jag fick en kick och den trötthet som jag känt innan var som bortblåst :).

Alldeles precis nyss kände jag att jag ville göra mig en kopp te. Då fann jag ytterligare en magnet som han satt på den gamla kaffeburken :). Vilken kärleksfylld fredag! Kylskåpspoesi är att rekommendera ;).

Önskar alla mina läsare en massa kärlek.

"Puss och kram"!